Hej, bloggen och ni som vill läsa.

Det är över ett år sen jag skrev här sist, sen jag skrev mitt utkomningsinlägg som blev (surprise, surprise) otroligt uppmärksammat av runt 200 pers om jag minns det rätt. Jag fick verkligen inte en enda negativ kommentar, vilket känns skönt. Nu känner alla mig och accepterar mig. I alla fall på den fronten. Det är verkligen inte mycket som har ändrats sen det inlägget. Lite grann bara. Här är några av de saker som hände förra året samt det första 4 månaderna på det här året:

• Jag har fyllt 17 (18 om ca en månad)

• Bytte gymnasielinje från naturvetenskapliga till ~the International Baccalaureate~, försök uttala det du. Jag kan det iallafall inte. Bytet var både det bästa och sämsta beslutet jag tagit i mitt liv. Extremt mycket skönare klass, högre nivå på plugg och därmed också ökad stress. Vi får se om ett år vilket som till slut vägde över de andra och om det var värt det. 

• Angående min sexualitet så har jag ”klurat” vidare och jag står numera stadigt vid ordet lesbisk, flata, sappfisk och alla andra ord som är synonymt med att älska tjejer. Även Cosima, min fd bisexuella idol från förra inlägget, har bytt sexualitet till att vara lesbisk så jag förlorar inte kopplingen till henne. Skulle jag någonsin av någon anledning börja älska och åtrå en pojke så får det väl bli så och då ändrar jag väl stämpel igen. Tvivlar dock på att det någonsin händer, killar är 100% skräp utan undantag. Usch. Fyfan. ”Tereza, du hatar män. Vi vet att du är homo.” var reaktionen jag fick när jag kom ut på nytt till mina bästa vänner.

• Relationsstatus: singel. Jag har ingen flickvän längre. Känns helt okej om jag ska vara ärlig.

• Under hösten har min närmsta vänskapscirkel har uttökats från 3 pers till 5, och i somras ökade min övriga cirkel av vänner markant och man kan väl säga att det just nu finns människor i mitt liv jag inte skulle kunna tänka mig utan, de jag helst skulle slippa och de jag vill ha närmre men har 0 aning om hur det ska gå till.

• Jag har börjat jobba som danslärare för barn på Medborgarskolan och lärde ut tre klasser i veckan i höstas, två denna termin samt två nästa termin. Mycket ansträngande, mycket givande.

• Annat som hände var att jag har sett världens bästa rappare Nicki Minaj live med ett par vänner och Katy Perry tillsammans med min lillasyster. Jag såg Silvana Imam och Beatrice Eli på Bråvalla. Jag såg inte Florence + the Machine på Way Out West och jag tror nog aldrig att jag kommer över det (grät en hel dag när jag insåg att jag bokat in klassresan till Berlin under samma dagar).

• Sveriges nya stjärnskott, fixade in mig och Steph backstage och front row på Insparksfestivalen medan våra jämnåriga vänner stod och lyssnade på spelningen utanför det inhägnade området. Hon dedikerade även sista versen i sin populäraste låt när hon spelade i Folkets Park.

• Jag åkte till London med familjen. Där såg vi min favoritmusikal Wicked och jag storgrät till Defying Gravity och i stort sett resten av hela föreställningen. Vi besökte (tillsammans med Jonas Gardell och Mark Levengood med familj…) Warner Brothers Harry Potter Studios tour och jag storgrät till Hedwig’s theme.

• Jag klädde ut mig till Bellatrix Lestrange på Halloween och tog min crush på Helena Bonham Carter till en helt ny nivå, jag såg bokstavligt talat hela hennes filmografi från A Room With a View 1986 till Harry Potter. Hon var nog helt ärligt det enda jag pratade om de sista månaderna av 2015, vilket resulterade i att en bästis beställde ett realistiskt porträtt av sagd skådespelerska av en gemensam vän och gav det till mig i julklapp. Herrejävlar säger jag bara. Storgrät återigen och har ärligt talat inte kommit över det än.

• Mitt bland alla Helenas filmer av Merchant Ivory och Tim Burton upptäckte jag Fight Club från 99 och tackade gud för att jag under alla mina 17 år på jorden har lyckats undvika spoilers om detta mästerverk. För det är, som ni alla förmodligen och förhoppningsvis vet, ett mästerverk och det enda som betyder något i världen.

• Fick äntligen uppleva en Star Wars film på bio! Såg The Force Awakens två gånger, köpte en BB-8 droid i miniatyrform och crushar numera stenhårt på Daisy Ridley.

Det är väl det jag kommer på just nu rent spontant. Jag ska försöka skriva mer här på, för jag älskar verkligen att skriva och jag känner att jag bär inne på så mycket tankar och åsikter och även om inte det är någon som läser det här så är det ändå ett bra kreativt utlopp. Eller nåt sånt. Vi får se. Ta hand om er!