ArtRAVE part 2 - Stockholm
Stockholms upplevelsen var för mig helt annorlunda än Herning upplevelsen. Jag köade inte bara i en halvtimme, utan i ett halvt dygn för att få se Gaga igen. Resan började klockan 06:27 när jag och min kompis Dennis satte oss på tåget i Norrköping med våra solstolar, filtar och annan nödvändig packning. Vi kom till Stockholm, köpte frukost och drog sen direkt till Globen och vi var framme runt 9-tiden.
Väl där fick jag könummer 66 (inte 99...) utav Rosa, sen var det bara att gå omkring som en själv ville. Jag gick runt och hälsade på alla jag kände/kände igen från facebook och twitter, inklusive de jag träffade i Herning och människor jag har haft meet-ups med men också väldigt många jag inte träffat förut. Min solstol höll min fysiska plats i kön, men jag tror det är ganska säkert att säga att jag inte satt i den en enda gång. Jag satt med Dennis och hans kompisar längst fram i kön, jag gick runt med Linnéa i gallerian, åt och laddade telefonen i ett hörn utanför toaletterna. Dennis och jag picknickade på pizzabullar och kladdkaka som vi tröttnade på direkt, men ändå åt bara för att vi hade skämtat om det hela veckan. #artCampPIZZABULLE #artPICKNICK
Dagens outfit blev som ni ser ett par svarta tights med blå blommor, en matchande blå choker och samma linne jag hade på mig i Herning gömmer sig under tjocktröjan.
Så höll vi på ända tills det var dags att bli insläppta i arenan, vilket var runt 17-18. De flesta skulle kanske kalla det enformigt eller långtråkigt, men det var allt annat än det (trots vad Linnéas bilder på mig säger)! Det var fantastiskt att få spendera en hel dag med människor som mig; med gemensamma intressen, gemensam idol och gemensamt stora drömmar. Det var också väldigt befriande, för äntligen kunde jag diskutera en utav mina största idoler och inspirationer utan att någon avbröt utav annat än samma upphetsning som jag kände av att få prata om henne. I en hel dag fick jag prata non-stop om henne utan att någon obekvämt eller ointresserat tystnade eller försökte byta ämne så fort jag nämnde hennes namn, det var verkligen en otroligt skön och lättnande känsla.
Det var också jättehärligt att äntligen få träffa personer en endast har sett profilbilder på i flera år, jättekul att både känna igen och bli igenkänd.
Tyvärr tog jag inte många bilder alls i kön, vilket jag ångrar jättemycket. Hade jag gjort det så hade minnet kanske hunnit bli fullt innan konserten så jag hade kunnat lista ut att anledningen varför jag plötsligt inte kunde ta några bilder längre var den nya funktionen "senaste raderade" som fungerar som så att alla bilder du raderat endast förflyttas till en ny mapp. För det är ju verkligen inte så att om en väljer att radera sina bilder så vill en få bort dem från telefonen. Jag hade alltså alla mina 1000+ Herning-bilder kvar på telefonen och förstod inte det förräns efter konserten, så jag har faktiskt inte särskilt många bilder ifrån själva showen heller, haha.
Men anyway, vi fortsätter och jag får försöka få tusentals ord att berätta och föreviga mer än bilder.
Alltså...när togs den här bilden? haha.
Efter att ha stått upp i en timma i kön för att få nya early entrance-armband, efter en halvtimma med sista kisspausen och sista kladdkakan så släpptes vi in i arenan. Det började med att kösystemet kraschade totalt, människor med könummer 80-90 trängde sig före mig och Dennis och i hämnd gjorde vi samma sak. Sen köade vi väl ytterligare 30-40 minuter inomhus innan vi skulle släppas in på golvet och just då vart sjukt trött på att vänta. Sen släpptes vi in, jag och Dennis tog platser nära catwalken fast på andra sidan av där jag stod sist för att få se henne ifrån en annan vinkel.
Serg, Tobbe och Denkan
Väl därinne fick vi vänta ytterligare ett tag innan förbanden Breedlove och Lady Starlight skulle börja spela, då var verkligen mitt humör på botten för att jag var så trött på att vänta men jag lyckades hitta ännu fler vänner jag inte hade hälsat på så jag stod ut. Jag fick också höra på twitter att Gaga's team stod ute i publiken för att se förbanden, så jag och min vän Serg drog iväg för att leta upp dem. Vi lyckades få syn på hennes assistent Lane Bentley, hennes hårstylist Frederic Aspiras och någon vi tror var hennes lillasyster Natali. Vi ville ta bild med dem, men pesonen vi mest var ute efter att få träffa var hennes koreografs assistent Lacee Franks. Vi såg henne, men hon sprang och vi vågade inte springa efter för att hon såg så upptagen ut och när vi vände oss om så var alla borta. Det var kvällens fail, men ändå jättekul att ha fått se några av personerna bakom Gaga's fabulösa show på riktigt!
Vår lilla jakt efter the Haus of Gaga gjorde så att vi missade både Breedlove och Starlight, men de gjorde inte mig så mycket. Sen blev det ännu mer väntan och jag började nästan lacka ur, men tillslut blev det äntligen dags för att få se artRAVE en andra och sista gång. Här är de få bra bilderna jag lyckades ta!
Gaga och Tamina Pollack-Paris under Venus.
Alla bilder är tagna med en iPhone 5s.
Sen tog ju som sagt minnet slut och jag orkade inte lägga ner tid under konserten för att lista ut vad problemet var tyvärr. Det var kanske lika bra, eftersom att det gav mig mer tid att njuta, dansa och verkligen göra det bästa utav mitt sista artRAVE. Jag lyckades även knuffa till någon person som hämtade öl, som sedan hotade med att döda mig nästa gång det hände. Hen fortsatte sedan att stirra på mig och snacka med sin partner om hur mycket hen ville slå ner mig under resten av konserten tills jag bytte plats för att jag blev så obekväm. Some drunk people, eh?
Så här i efterhand minns jag inte mycket alls utav konserten. Det bästa och starkaste minnet jag har är ifrån en utav mina favoritlåtar MANiCURE; jag och Dennis hade kastat upp ett par skor på scenen med brev och lappar i, de landade precis bredvid Gaga men hon ignorerade dem. Sen i mitten av andra versen så kommer en utav hennes dansare Tamina och verkligen vräker ner dem ifrån scenen, rakt i huvudet på Dennis och mig. Sen kastade vi upp dem igen under slutet av Do What U Want men hon ignorerade dem igen, dock fick vi inte tillbaka dem den här gången utan hennes dansare Asiel tog dem med sig och typ gömde dem under pianot under Jewels & Drugs, haha.
RIP mina 11 cm höga platåskor ifrån Nelly 29/6-2014 - 30/9-2014. Jag hade endast planerat att ha dem den här kvällen så det är egentligen ingen jättestor förlust för mig. Hoppas att någon i Hauset har dem, men det är antagligen Globen, haha.
Efteråt så gick allting väldigt fort, men jag hann säga hej då till Linnéa och Serg innan jag åkte hem.
Post-rave depressionen hade redan kickat in under konserten, och jag var så trött och nere att jag inte orkade prata efteråt. Dagen efter var också väldigt diffus, jag bröt ihop och grät vid minsta lilla ansträngning eller så fort någon twittrade om kvällen. Just då var det också väldigt jobbigt att se alla mina vänner lägga up sina selfies med Gaga som de tagit utanför Grand Hotel i Stockholm efter konserten, men nu är jag bara glad för deras skull. Sist, 2012, höll denna bittra känslan i sig i flera månaden men denna gången släppte den nästan direkt.
Jag har aldrig på riktigt försökt att träffa henne eller fått möjligheten attvänta utanför hotellet, så det känns ganska meningslöst att störa sig på att andra har det. Jag vet att min dag kommer om jag bara får börja försöka. Jag är ändå glad att mina vänner fick träffa Gaga och att de fick henne att känna sig så välkommen att hon stannade två dagar extra. Förhoppningsvis betyder det att hon återvänder till Sverige/Skandinavien/Europa 2015/2016.
Här hade jag lyckats lista ut problemet med telefonminnet och tog en sista selfie innan jag och pappa åkte hem.
Ska jag nu utvärdera de här två dagarna lite kort så kan jag säga så här: i Herning bjöd Gaga på den bästa konserten, i Stockholm hade hon skapat den bästa köupplevelsen. Något utav det bästa med konserten var att hon sjöng Yoü and I, det sämsta var att hon hade skippat de flesta andra låtarna från Born This Way-albumet. G.U.Y, Donatella, Venus och MANiCURE hade de bästa koreografierna. Sloan-Taylor Rabinor och Montana Efaw var lika snygga och grymma på scen som alltid, jag är föralltid kär i dem två. Hela artRAVE var så annorlunda mot The Monster Ball och Born This Way Ball, de var mer som musikaler/poprock-operor medan det här bara var ren fest och firande av oss, fansen, och vår relation till Gaga och musiken.
Konfetti ifrån de hundratals konfettiexplosionerna under konserten. Det regnade grisar, stjärnor, kors, snäckskal och marijuana-blad i alla regnbågens färger.
Det känns som igår när jag var i Åre och på toppen utav en backe när jag får sms om att jag har Little Monster Zone biljetter till två länder. Det känns sjukt att allt är över nu och att det kommer ta minst något år innan jag får se henne igen. Det finns inga ord för att beskriva hur tacksam jag är för de här två dagarna. Jag är så tacksam för pappa, som bokade biljetterna, bjöd mig och Dennis på tåg, ställde upp på att skjutsa hem mig ifrån Stockholm mitt i natten och på att köra 7 h ifrån Herning till Jönköping. Tacksam för min syster, Linnéa, Sara, Linda & co + Dennis, Amanda, Rosa, Julia L och alla ifrån Stockholmskön som verkligen förgyllde upplevelsen. Tacksam för Gaga och för att hon finns.
Jag skulle kunna fortsätta skriva i en evighet, men jag tror att jag avslutar här med en bild på den bästa merch-tröjan ifrån Herning. SLAY ~
slay mama yaaasss gaga yaaass you look so beautiful gaga yass slay
