ArtRAVE part 1 - Herning

Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med det här inläggen, men de blir ändå två eftersom att det var två dagar med helt olika upplevelser. Jag skriver som vanligt mest för att jag ska minnas och för att kunna ladda upp lite bilder jag inte vill tappa bort. 
 
Första dagen, i Herning, var helt underbart. Vi anlände tidig eftermiddag och checkade in på vårt hotell. Sen var det dags att raveifiera sig litegrann (med betoning på litegrann). På kroppen hade jag på mig ett svart linne och mina rosa, blommiga favoritbyxor med matchande rosa choker och örhängen, samt mitt venus/kvinnosymbols-halsband. Även lite av mitt rödlilarosa hår också tittade fram just den dagen och kunde matcha resten av outfiten! Sminkningen var mycket enkel; svart och glittrig eyeliner plus ifyllda ögonbryn.
 
 
Simple as that.

Såklart så missade vi bussen till arenan medan vi gjorde oss i ordning, så vi var tvungna att ta en som gick endast en halvtimme innan in-checkningen för oss med Little Monster Zone-biljetter. Vi hann som tur var, men hade vi inte det hade vi gått miste om både tidigt inträde in på golvet och merchen som vi betalat extra för. Jag höll verkligen på att bryta ihop där ock då, men vi hann som sagt och paniken började lägga sig samtidigt som tagget inför konserten reste sig, vilket resulterade i att det var en väldigt skakig Tez som räckte fram handleden för att få det guldiga armbandet som skulle ge mig inträde till golvet. Gud välsigne den fina dansken som satte på mig armbandet, hen gjorde verkligen sitt bästa för att lugna ner mig ("Er du nervøsDu skal ikke være nervøs!").

Väl där inne fick vi sätta oss i kö. Jag lyckades hitta min kära vän Linnéa som jag tappade kontakten med under dagen, så jag och min syster slog oss ner vid henne. Det var verkligen jättekul att äntligen få träffa henne, vi träffades/sågs på Born This Way Ball men det har jag tyvärr inte något minne utav så jag är verkligen tacksam över att jag fick spendera denna kvällen med henne!
 
 
 
Nea paparazzi-ade mig mig, jag och sis tog selfies och det skickades ut papper som skulle hållas upp under konserten, men efter en knapp halvtimma så släpptes vi in. Eftersom att vi hade Little Monster Zone-biljetter så släpptes vi in först av alla, och vi kunde bestämma precis vart vi ville stå. Först tänkte vi stå vid huvudscenen längst fram, men vi fick syn på fler vänner till oss vid mitten nära hörnet av catwalken så vi förflyttade oss dit istället. Det är jag mycket glad att vi gjorde, därför att 1) hon var knappt vid huvudscenen. 2) jag såg huvudscenen mycket bättre därifrån än vad jag hade sett där framme (jag är 150 cm lång). 3) jag såg allting jättebra, hela tiden. 4) vi var så otroligt nära catwalken, vi var så jäkla nära henne? 
 
 
 Underbara Linda, Sara, Linnéa R, Linnéa N, jag, Josefine och lillsyrran Maria. Bästa sällskapet, ärligt talat.
 
 
Först ut var världens sötaste Lady Starlight i världens sötaste klänning som förband. Hon DJ-ade deep house i 40 min, det var svinmysigt de första 10 och säkert hade varit det om en inte var så himla pepp på att se Gaga.
Efter Starlight fick vi vänta ytterligare 30-40 minuter innan allt satte igång och the one and only intog scenen. Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer om konserten, mer än att det var så jäkla underbart och befriande, så jag lägger upp lite bilder istället. 
 
 
Alla bilder är tagna med en iPhone 5S.
 
Älskade hela konserten jättemycket, men favoritstunden var under Born This Way. Hela golvet höll upp skyltar med orden 'thank you' och hela arenan stampade fötter för att visa all vår tacksamhet till kvinnan, för låten som har befriat och förändrat livet för så många utav oss. Jag grät, hon grät och vi grät ihop allesammans när hon lät oss sjunga med. Så otroligt vackert, så mycket kärlek! Också låten Partynauseous samt Swine, två grymma låtar som fick hela publiken att dansa. De flesta av er som känner mig vet ju också att jag är ett lika stort fan av Gagas dansare som Gaga själv, de var mina första riktiga girlcrushes plus, de inspirerar mig väldigt mycket och det var superkul att även få se dem live igen. Dock så ger de verkligen 250% på scen, vilket också är anledningen till att jag endast fick till en skarp bild på dem.
 
 
 
Efteråt träffades vi, tog bild med Lindas flagga och började tagga att vi skulle få se hela konserten igen om bara 3 dagar. Jag är otroligt tacksam över att de ville ravea tillsammans med mig, det var verkligen superkul att få dansa och flippa ur med riktiga fans! Som Linnéa R sa: I was living! Egentligen har jag bävat inför de här konserterna då jag inte känt mig som ett fan överhuvudtaget, ni som läste mitt förra inlom Linnéa sa: I was living! Vi får se vad som händer helt enkelt.
 
Detta var då om kvällen i Herning, jag ska försöka skrapa ihop ett inlägg om Stockholmskvällen också. Vi hörs då, paws up så länge!


Tidigare inlägg Nyare inlägg